Spelare i B-laget?


När jag står utan kontrakt med ett etablerat bokförlag men startar ett eget och ger ut min bok den vägen - betraktas jag då inte som en “riktig” författare? Är jag en envis wannabe, oförmögen att inse mina litterära begränsningar och borde lägga ner?


Hm. Ju längre in i processen jag kommer med att ha startat mikroförlag för att ge ut min debutroman, desto svagare blir de där begränsande rösterna. Naiv skulle jag dock inte kalla mig. Det kommer bli jättesvårt att nå ut till läsare utan de stora förlagens marknadsförings- och säljkanaler till bokhandlar, bibliotek och dylikt. Det förstår jag. Fysiska bokhandlar rynkar på näsan åt böcker skrivna av indieförfattare, är det intryck jag fått. Men, men ... någonstans har jag tänkt börja och väljer att göra det så här. För att jag vill och kan.


För det första. Jag tror inte att jag “sitter på” en dålig bok trots alla nej tack från de etablerade förlagen. Av det jag hört och läst mig till de senaste åren om förlagsbranschen beror inte alla refuseringar enbart på manuskvaliteten. Det styrs även av utrymmet förlagen har för debutanter, hur välfylld kvoten i just min genre är och många fler aspekter. Jag tror på min bok även om jag så klart inte kan veta något innan den når läsare.


För det andra. Jag har inte gått igenom den här långa, jobbiga, svåra, häftiga och skitroliga processen helt själv. Visst - jag har skrivit boken och sett till att få saker att hända. Men “mellan pärmarna” kommer det i slutänden att finnas lektörer, testläsare, redaktör, omslagsdesigner, sättare av inlaga, tryckeri, stöttande vänner - gamla som nya och inte minst min familj.


För det tredje. Det är ett sjuhelsikes projekt att både skriva boken och att rodda med alla förlagsbitarna själv. Tillverka produkten och driva hela företaget själv från ax till limpa, för att använda ett slitet begrepp. Roligt och utmanande! Jag är inte tvungen att göra det här men jag VILL verkligen och älskar att lära mig nya saker.


För det fjärde. Vad är det värsta som kan hända? Alla hatar min bok och sammanstrålar för att njuta av åsynen av Fritt fall som förkolnas i bokbålets lågor. Självförtroendet får sig en rejäl knäck men ingen kommer att dö eller ens bli skadad. Förutom min stackars bok då. Det vill säga om det värsta verkligen skulle inträffa.


Min blivande författarkollega Daniel Sjöberg (som i år debuterar med romanen Nästan Friends) publicerade idag en text på Debutantbloggen som behandlade en del av det jag skrivit om här ovan. Hans debutroman kommer dock ut på ett "riktigt" förlag men som

är mindre än de stora spelarna. Jag läste hans tankar med ett leende på läpparna och nickade instämmande.


Näe vet du? Jag tänker inte skämmas för något och jag ska verkligen jobba på att inte hänfalla åt att se på mig som en spelare i B-laget. Om nu det skulle vara så hemskt :-)


Sköt om dig och so long!


/Anneli

Senaste inlägg

Visa alla

Bollen är satt i rullning

I flera år har jag varit öppen med att jag vill bli författare och att jag faktiskt jobbat på det. Av och till :-) En högst medveten strategi. Ett sätt att signalera till mig själv i megafon på social

©2020 by forfattaranneli.se